1 februari 2006

iNice - en vecka med Macintosh

Jahapp. Inspirationen går på lågvarv för närvarande, vilket har resulterat i en gravt eftersatt blogg och fotoblogg. Sorry. För att överhuvudtaget försöka komma igång igen gör jag nu ett försök att redogöra för min första vecka som Macintosh-ägare.

För snart sex dagar sedan plockade jag upp min diskret hottade 12” iBook från Kullander & Kullander här i Malmö och tog stolt bussen hem med min värdefulla last. Andäktig lossade jag på emballaget och avtäckte skönheten. Make no mistake about it: Apples designers vet vad de gör. Skärmen må vara liten, men räcker ändå mer än väl till för att vara funktionell. Bilden den levererar är ljusstark och kristallklar, även om texten på en del webbsidor ibland kan vara lite diminutiv till följd av nerskalningen.

Vi har ännu inte fått igång vårt trådlösa nätverk här hemma, varför jag provade att ansluta till Internet med en ethernetkabel och ett ADSL-model. Det visade sig fungera utan bekymmer. Faktum är att allt jag hittills pluggat in har fungerat på ett närmast magiskt vis utan alla de insticksprogram som Windows enligt min erfarenhet kräver. Mac OSX kan till och med skapa PDF-filer utan att ha Adobe Acrobat installerat, även om det sägs att resultatet inte blir riktigt lika bra. Det är dessutom inte så dumt att ha en stavningskontroll inbyggd i operativsystemet, vilket gör det enklare att undvika skriv- och stavfel även när man skriver i ett webbgränssnitt. Det är emellertid lite synd att systemets ord- och synonymordlista inte finns på svenska.

Det tog ett tag för en Microsoftskadad person som mig själv att förstå hur man installerar program på en Mac, men jag väl fattat begrepp som ”skivavbild” gick det som en dans att fylla hårddisken med allt jag behöver. Jag blev positivt överraskad av tillgången på bra och billig (ofta till och med gratis) programvara skriven för Mac OSX. Jag hade av någon anledning varit rädd för att plötsligt bli tvungen att verkligen öppna plånboken för att få tillgång till för mig nödvändiga verktyg. Vienna är en lysande RSS-läsare, OmniOutliner är det bästa dispositionsverktyg jag sett och Cyberduck är definitivt inget dåligt FTP-program. Quicksilver har förhöjt upplevelsen ytterligare, genom att minimera behovet av att fingra på styrplattan.

Avslutningsvis är det väldigt sött att en lysdiod på ena långsidan under viloläge skiftar i ljusintensitet i en cykel som för tankarna till sömnens långsamma andetag.

Arkiverat under: Teknologi · Mjukvara