20 december 2005

Poliphilos strävan efter kärlek i en dröm

Hypnerotomachia Poliphili, publicerad kring 1499 av en venetiansk man vid namn Aldus Manutius, anses vara en av de mest oläsbara böcker som någonsin har lämnat tryckpressarna. I kontrast till detta anses den dessutom vara en av världens vackraste skrifter; med sina träsnitt, nyskapande typografiska form och integrering mellan text och bild. Boken är stilbildande nog tryck med typsnittet Bembo, något som kom att bli standard under de nästkommande femhundra åren.

Titel kan översättas till ”Poliphilos strävan efter kärlek i en dröm” och beskriver protagonisten Poliphilos väg mot sin älskade Polia, en väl kantad av allt från våldsamt sexuella utsvävningar till arkitektur och zoologi. För den som är verserad i italienska, latin, grekiska, hebreiska och arabiska finns hela verket att avnjuta i elektronisk form via MIT Press.

Kring detta mytomspunna rennässansverk kretsar handlingen i den internationella storsäljaren ”The Rule of Four”, av Ian Caldwell och Dustin Thomasson. Författarna har varit bästa vänner sedan åttaårsåldern och började skriva på denna roman efter att de båda kommit igenom sina universitetsår.

Handlingen kretsar kring Tom Sullivan, romanens berättare, som närmar sig sin examen från Princeton när han dras in i en besynnerlig akademisk komplott kring Hypnerotomachia och de hemligheter som finns dolda i dess inre. Toms vän Paul försöker avtäcka bokens mysterier i sin avhandling och är nära ett genombrott när en kollega mördas. Plötsligt befinner sig de båda i livsfara. För Tom är det emellertid mer än bokens hemligheter som står på spel. Hans far offrade en gång i tiden sin relation till Toms mamma på bokens altare och Tom själv upptäcker att han nu är på väg att begå samma misstag med sin stora kärlek Katie.

För mig är denna bok en sann njutning, men jag har ju också alltid haft svårt att motstå ett historiskt mysterium. Här levererar man dessutom trovärdiga person- och miljöporträtt och visar med obehaglig nykterhet vad som kan hända när böcker blir religion och när den akademiska konkurrensen går över styr. Denna berättelse innehåller en ovanligt insiktsfull beskrivning av besatthetens konsekvenser och dessa makt att förtära allt värdefullt i en människas tillvaro. Vad är egentligen viktigt här i livet? Kan man egentligen balansera två passioner, utan att den ena tar överhanden och stöter bort den andra?

”The DaVinci Code for people with brains” lär The Independent ha sagt om denna bok; jämförelserna med Dan Brown är svåra att undvika. Där denna författare inte kunde motstå litterära frestelser och bombastiska effekter uppvisar Caldwell och Thomasson ett sällsynt gott omdöme. I ”The Rule of Four” får saker ta tid, människor har kött, blod och tanke och läsarens tålamod frestas inte med cliffhangers på var och varannan sida. Om förlagan till ”Döda poeters sällskap” vore skriven av Umberto Eco är jag övertygad om att den skulle se ut ungefär så här. Bravo.

Det här är utmärkt läsning för julledigheten; köp den som julklapp till dig själv innan någon annan gör det.

Arkiverat under: Litteratur & skrivkonst