14 mars 2005
The Stepford Wives - en film om manschauvinism
Vi här hemma hyrde Frank Oz The Stepford Wives i går kväll och åt ohämmade mängder glass (i mitt fall Häägen Dazs med Baileys-smak) framför TVn. Denna remake på Bryan Forbes klassiker från 1975 visade sig vara oväntat underhållande med en lång lista av namnkunniga skådespelare, såsom Nicole Kidman, Bette Midler, Christopher Walken, Jon Lovitz, Matthew Broderick och Glen Close.
Överspända Joanna Eberhart (Kidman) sparkas från sin chefspost på ett av Manhattans stora TV-bolag efter att en av hennes morbida dokusåpor provocerat fram ett massmord. Hon flyttar med sin man (Broderick) och sina två barn till Stepford, ett märkligt gated community, där alla hus är palats, alla är glada, ingen klär sig i svart och jämställdheten mellan könen tycks befinna sig på femtiotalsnivå. Joanna blir snart varse att det är något lurt på gång i denna mansdominerade värd, full av underdåniga kvinnor.
Historien är sedan tidigare en modern klassiker och lär ha myntat uttrycket Stepford Wife för en kuvad och undergiven kvinna. Oz behandlar materialet på ett synnerliggen underhållande sätt och visar oss en pastellfärgad värld drypande av ironi; om jag inte visste bättre skulle jag ha trott att Tim Burton stått bakom kameran. Regissören driver skoningslöst med aspekter av vårt moderna underhållningssamhälle och lämnar i slutet oss män med byxorna nere. Visserligen är den internationella kvinnodagen förbi för detta året, men filmen är väl värd att se ändå.
1Sanna skriver:
Fast visst är originalet bättre? Jag minns att jag tyckte att slutet på originalet var mycket mer spännande. I Oz version blir det lite mycket… Disney över det hela. :)
Joakim skriver:
Jag har faktiskt inte sett originalet ännu, men hoppas att göra bättring snart. Visst är det Disney-skimmer över Oz version, men jag tycker nog att det snarast bidrar till filmens atmosfär av bisarr feberdröm.
3Sanna skriver:
Jo, det gör det absolut (bidrar till atmosfären). Så som jag minns originalet lutade den mer åt skräckishållet – med robotkvinnorna flytande i stora upplysta tankar och sådant.
Joakim Hertze är läkare och blivande psykiatriker, med särskilt intresse för tillstånd som drabbar hjärnans kognitiva förmågor. Här publicerar han sina alster och bloggar om saker som intresserar honom. En smula spretigt — som livet självt minsann.