8 mars 2005
Den Internationella Mansdagen
Jag har tröttnat lite på att se Gudrun (Av)Schymans nuna på TV och funderar på att starta ett maskulinistparti. Ett sådant parti skall endast sysselsätta sig med manliga värden, såsom bockjakt med musköt, strippklubbar, dyra kubanska cigarrer, löjligt dyra italienska bilar, armbrytning och singelmalt whisky med mer tjärsmak än en medelsvensk båtbrygga. Däremot skall vi inte syssla med matlagning, städning, eller bokcirklar. Vi tänker inte heller gå på föräldrakurser eller kvartsamtal. Kanske borde vi även ha en internationell mansdag. Vad tror ni om tisdagen den 5:e april?
Ärligt talat vet jag inte särskilt mycket om vad en feminist bekänner sig till och på vilka punkter denna rörelse skiljer sig från vanligt sunt förnuft. Det senare tycker jag självklart säger att män och kvinnor skall ha samma rättigheter, lika lön och samma rättsliga skydd. Däremot anser jag inte att män och kvinnor på alla punkter är lika och jag tror att många skillnader faktiskt vilar på biologisk grund. Förutom en del uppenbara skillnader i utanpåskriften talar en del vetenskap för att det finns strukturella skillnader även i våra hjärnor. Tittar man på saken ur ett evolutionärt perspektiv kan väl detta knappast komma som en överraskning? Jag tycker inte heller att dessa skillnader är något fult, utan ser dem istället som en tillgång och som något som berikar vår värld. Det enda tragiska i sammanhanget är att män förr (och nu) utnyttjat detta för att kuva det täckta könet. Jag tycker emellertid att det är minst lika tragiskt att somliga kvinnor nu ser sig som tvungna att försöka utradera dessa skillnader för att bli tagna på allvar. Det är synd om människorna.
1Monica skriver:
Vilka skillnader är det du menar att “somliga kvinnor nu ser sig som tvungna att försöka utradera!?
Joakim skriver:
Jag har exempelvis hört uppfattningen att skillnader mellan manligt och kvinnligt beteende (i dagens Metro nämns t.ex. skillnader mellan pojkars och flickors beteende i klassrum) är en social konstruktion och inte bygger på biologiska grundvalar. Man benämner tydligen detta “likhetsfeminism”, då man strävande efter att uppnå jämlikhet på basen att det inte finns andra skillnader mellan könen än de vårt samhälle skapat. Jag anser att detta angreppsätt är kontraproduktivt. Problemet är väl inte att män och kvinnor tänker och agerar olika (på gruppnivå) utan snarare att somliga anser att den kvinnliga modellen är mindre värd?
4Monica skriver:
Nej jonas, det är inte det minsta konstigt. De vill inte rätta in sig i ledet av kvinnor som gör allt för att behaga mannen. Dvs smink och högklackat och lite annat pyssel man tror killar gillar. Vissa feminister skiter i sånt och för att vara “kvinnlig” som du uttrycker saken krävs tydligen viss – putsning…
5Thebe skriver:
Jag tycker det där är det viktigaste av alltihopa, som helt verkar glömmas bort. Alltså, jag håller med om att problemet är att det traditionellt kvinnliga nedvärderas! Spelar väl ingen roll att det finns biologiska skillnader, ens i hjärnan. Det är ju hur man ser på skillnaderna som är det avgörande. Det är ett större problem att man ser ner på (traditionellt) kvinnliga egenskaper, än att det finns skillnader.
Joakim Hertze är läkare och blivande psykiatriker, med särskilt intresse för tillstånd som drabbar hjärnans kognitiva förmågor. Här publicerar han sina alster och bloggar om saker som intresserar honom. En smula spretigt — som livet självt minsann.