10 april 2004
När man titar igenom förteckningen över svenska bloggar som pingar weblogs.se slås man av den relativa frånvaron av dedikerade fotobloggar. I bästa fall tycks man ha någon liten fotosida som tillbehör till sin textblogg. Var är de svenska motsvarigheterna till Derek Powazek, Heather Champ, Frank Kolodziej och D.J.Nightingale.
På Photoblogs.org finns det för närvarande 21 svenska fotobloggar registrerade, vilket är ett tämligen litet antal i jämförelse med andra, företrädelsevis anglosaxiska, länder. Varför har fenomenet inte slagit på bred front i Sverige ännu? Eller är det möjligen så att andelen fotobloggar är lika stort i Sverige som i andra länder, men att vår mindre befolkningsstorlek gör det absoluta antalet lägre? Hur som helst hade det varit trevligt om fler hade delat med sig av sina fotografier.
1Skeptikern skriver:
Detta kanske låter som en dum fråga, men vad är syftet med fotobloggar? Är inte fotobloggar ännu mer esoteriska än vad personligt skrivna bloggar är? En massa bilder på ens vänner, som enbart kan glädja de som är med på bilderna. En utomstående har ju ingen referensram. Kollade in lite länkar på photoblogs, och de bilder som inte innehöll personer var istället “konstnärliga” foton, såsom närbilder på kaffekoppar, eller bokomslag eller dylikt. Vad är meningen?
Joakim skriver:
Det finns väl inga dumma frågor ;-)
För min del uppskattar jag en bra bild minst lika mycket som en bra film, en bra bok, sjysst musik… eller ett bra blogginlägg med tillhörande debatt. Vad som är en bra bild är förstås högst personligt, men jag kan till och med uppskatta en finurlig bild på en kaffekopp.
Fotobloggar (som väl egentligen borde kallas för webbalbum, eller något åt det hållet) gör det möjligt för vem som helst att publicera sig och få feedback på sina alster. Däremot har väl inte jag heller så mycket till övers för ett knippe suddiga bilder från senaste förfesten, men det är väl en smaksak.
3Nicklas skriver:
Bästa Herr Skeptiker: en bild säger mer om en person och är klart roligare än att läsa ordbajsande text som Fredagsfyran och andra innehållslösa genvägar för egentligt innehåll. Men det kan mycket väl bara vara jag,
4Skeptikern skriver:
Nicklas: Ja, det är bara du. För det är bara du som kan bli defensiv av en ställd fråga. =)
5Nicklas skriver:
Yeah, right.
6Markus skriver:
Tycker det trevliga med fotobloggar är att det just ofta blir ganska vardagliga bilder. Som att se vardagen med någon annans ögon (på någon annan plats).
Ungefär som en textblogg alltså fast med mindre trackbacks
7Erik Wåhlström skriver:
Jag kan nog inte göra annat än erkänna mig skyldig till en fotoblogg med bilder på vänner och bekanta.
8Nicklas skriver:
Erik: men en bra bild är en bra bild, oavsett om det är Dali Lama som snubblar, en solnedgång eller en kuf på ett fik som petar sig i näsan.
9David Pettersson skriver:
Jag har visserligen bara lite foton till min vanliga textblogg, och de uppdateras ungefär en gång per halvår, men nu har jag åtminstone lagt tillbaka länken på förstasidan. Någon gång ska jag skaffa en egen digitalkamera. Då!
Joakim Hertze är läkare och blivande psykiatriker, med särskilt intresse för tillstånd som drabbar hjärnans kognitiva förmågor. Här publicerar han sina alster och bloggar om saker som intresserar honom. En smula spretigt — som livet självt minsann. Läs mer…