3 februari 2004
Det har inträffat mycket konstiga hemskheter i världen på sistone, men mordet i Knutby tar ändå priset. Händelsen och medias bevakning därom är på allas läppar och dominerar i kafferummen.
Extrema religiösa sammanslutningar tyckts ofta ta ända med förskräckelse. Ta sekten i Wako och domedagssekten i Japan som exempel. Män med märkliga ideér och psykopatidrag, som dessutom är övertygade om att deras handlingar är sanktionerade på högsta instans (Gud), är uppenbarligen farliga för sin omgivning. I religiösa sammanhang, där övertygelse och patos är imponerande och viktiga attribut, tar sig dessa män snabbt upp i makthierarkin. Kan man därför säga att organiserad religion är farligt? Förmodligen bara när den får sektkaraktär, vilket filadelfiaförsamlingen i Knutby tycks ha fått. När vi-mot-dem känslan blir för stor, när organisationen avknoppas från samhället och man slutar ifrågasätta sammanslutningens auktoriteter, då är det fara å färde.
Tragedin i Knutby har alla ingredienser för att bli en maffig bok och sedan en ännu maffigare TV-film. Pastorn, pastorns mördade hustru, den trettioåriga grannen och hennes skadeskjutne make, den 26-åriga barnflickan och Kristi-brud. Det är ingredienser som kommer vara svåra att stå emot för landets författare. Vad hände egentligen med pastorns tidigare hustru, som hittades död i badkaret iklädd nattlinne? Tanken svindlar.
1Stefan skriver:
Vi på redaktionen har ingen anledning att täcka Knutby eftersom det inte berör Stockholms innerstad, men upphetsningen över den här fantastiska historien är påtaglig. Och är upphetsningen påtaglig på en liten lokaltidning så kan man bara föreställa sig hur det ser ut på kvällstidningarna. Hjärtstillestånd för Lennart Håård och hans kompisar. En story som har sex, galna religiösa människor och ond bråd död – när kommer Kjell Sundvalls filmatisering? Nackdelen är förstås att alla kyrkor blir lidande av det här, men det är viktigt att sådana här sekter får allt ljus på sig innan liv förstörs.
2Bengt O. skriver:
“Förmodligen bara när den får sektkaraktär.” Enligt min uppfattning är all organiserad religion farlig eftersom den syftar till att vidmakthålla prästkastens makt över individ och samhälle. Titta på de muslimska “gudsstaterna”, titta på Bush och hans “born again” Christians, titta på “kreationisterna” osv, titta på de högerextrema judiska partierna i Israel osv. När Stefan skriver att “nackdelen är att alla kyrkor blir lidande på det här” så förstår jag honom inte alls – det är väl bara bra om folk börjar ifrågasätta religionens inflytande på samhället. Religionen bör vara en privat sak. “Ecrasez l’infme!”
3Erik skriver:
You go, Bengt! Om det var möjligt att hålla med mer än jag redan gör, så skulle jag göra det. :-)
4Stefan skriver:
Du har helt rätt i att religionen och staten ska vara helt separerade. När de inte är det blir det risk för att det slutar som i Iran med mullorna eller i USA där Christian Coalition har alldeles för mycket att säga till om. Men låt folk ha sina religioner och kyrkor i fred. Det är en demokrati vi lever i, med religionsfrihet. Knutby är inte representativt för ens pingstförsamlingar (även om man kan undra ifall förutsättningarna för sekter är mer gynnsamma i Pingstkyrkan).
Joakim Hertze är läkare och blivande psykiatriker, med särskilt intresse för tillstånd som drabbar hjärnans kognitiva förmågor. Här publicerar han sina alster och bloggar om saker som intresserar honom. En smula spretigt — som livet självt minsann. Läs mer…